CATS
Gay eller hur cool som helst?
Ja, smaken är väl som baken. Jag tycker att män som dansar, åker konståkning eller bara är allmänt fjolliga är hur tuffa som helst. Män som inte gör något av ovanstående tycker förmodligen att bögigt bara är förnamnet, och återgår till sina ölflaskor och bimbobrudar.
Clownen Rum Tum Tugger, som kan spela säckpipa, vicka på höfterna och krossa hjärtan. Samtidigt.
Lilla Jemima med kattvärldens största och oskyldigaste ögon, och världens vackraste röst.
Magical Mr Mistoffelees. Ord räcker inte för att beskriva honom; ni måste se showen och höra hans sång... och se honom skjuta blixtar med tassarna. Then you'll believe me.
'Nuff said.
Clownen Rum Tum Tugger, som kan spela säckpipa, vicka på höfterna och krossa hjärtan. Samtidigt.
Lilla Jemima med kattvärldens största och oskyldigaste ögon, och världens vackraste röst.
Magical Mr Mistoffelees. Ord räcker inte för att beskriva honom; ni måste se showen och höra hans sång... och se honom skjuta blixtar med tassarna. Then you'll believe me.
'Nuff said.
London Calling
Jag mailade Lisa idag om att jag gärna kommer och hälsar på, och hon blev jätteglad. Det kunde man se på alla smileys hon gjorde :P
Hon ska fråga sin familj först (det kan ju vara bra att ha deras tillåtelse), men hon trodde att det ska gå bra.
Så London, här kommer jag!
Jag vet inte när det blir dock. Första helgen i november skulle hennes föräldrar komma dit, så då gick det inte. Om två veckor har jag högskoleprovet, och då funkar det inte för mig. Kanske helgen däremellan?
Lisa får fråga familjen först, innan vi bestämmer något... det kan ju vara så att de har andra planer.
London... magnifika, klassiska, svindyra London. Madame Tussauds, Highbury Library (som inte finns mer, he he), London Eye, Hyde Park, Piccadilly Circus och den underbart vackra häststatyn där, ekorrarna som äter ur handen på en, sothönorna...
Från en sak till en annan; nu har jag sett klart på CATS, och fan vilken musikal det är. Åååh, vad jag älskar den. Jag vill bara gå runt och sjunga låtarna och dansa runt.
"Oh well, I never was there ever, a cat so clever as Magical Mr Mistoffelees"
Alla sångerna från CATS är så sjukt medryckande.
Här är mina favoriter:
Om vi ska ta en lista över mina favoritkaraktärer också:
Hon ska fråga sin familj först (det kan ju vara bra att ha deras tillåtelse), men hon trodde att det ska gå bra.
Så London, här kommer jag!
Jag vet inte när det blir dock. Första helgen i november skulle hennes föräldrar komma dit, så då gick det inte. Om två veckor har jag högskoleprovet, och då funkar det inte för mig. Kanske helgen däremellan?
Lisa får fråga familjen först, innan vi bestämmer något... det kan ju vara så att de har andra planer.
London... magnifika, klassiska, svindyra London. Madame Tussauds, Highbury Library (som inte finns mer, he he), London Eye, Hyde Park, Piccadilly Circus och den underbart vackra häststatyn där, ekorrarna som äter ur handen på en, sothönorna...
Från en sak till en annan; nu har jag sett klart på CATS, och fan vilken musikal det är. Åååh, vad jag älskar den. Jag vill bara gå runt och sjunga låtarna och dansa runt.
"Oh well, I never was there ever, a cat so clever as Magical Mr Mistoffelees"
Alla sångerna från CATS är så sjukt medryckande.
Här är mina favoriter:
- The battle of the pekes and the pollicles (Otrolig takt och fart, och en hel del komik också)
- Mr Mistoffelees (Den magiska katten kommer och räddar dagen med sina blixtar och ljusfenomen)
- Memory (En klassiker som dock är något uttjatad. Men Elaine Paige gör den på ett otroligt vackert sätt).
- Jellicle songs for jellicle cats (Öppningslåten, som sjungs av alla katter)
- Rum Tum Tugger (En annan superhärlig karaktär med en otrolig karisma. Jag förstår absolut alla små katter som blir kära i honom; jag blir fanimig kär själv)
Om vi ska ta en lista över mina favoritkaraktärer också:
- Munkustrap (Han är en helt otrolig skådespelare, Michael Gruber. Munkustrap äger totalt showen som den ansvarsfulla ledarkatten.
- Rum Tum Tugger (Otroligt rolig med sin kaxiga attityd. Hans säckpipescener är oförglömliga, och så är också hans mer allvarliga del i sången Old Deuteronomy)
- Skimbleshanks (The Railway Cat är som en gammaldags komiker med sitt skådepeleri)
- Jemima (Den lilla otroligt söta kattungen, med den överjordiskt vackra rösten)
- Grizabella (Man får inte glömma Grizabella, som är en otrolig katt.)
Kattdilemma
Jag är ingen sorglig datahacker som bara hänger på internet, spelar World of Warcraft och dricker Jolt. Jag tycker inte att det är särskilt kul att skämta om Downs-barn, negrer eller judar, och jag fullkomligt avskyr alla skämt som involverar djursex.
Så vad gör jag på flashback? Ja, säg det...
Flachback.info är förmodligen Sveriges mest ökända forum (så ökänt att det tom. fick lyttas till utländska servrar), och ingenting är för heligt för att skämta om där. Estoniaoffer, Anna Lindh, Tsunamioffer, barnporr... allt du kan komma på finns det skämt om.
En del är för magstarkt för mig, men det mesta är riktigt, riktigt kul.
Som idag; när jag hittade ett moraliskt dilemma som har fått mig att vrida mig i skratt flera gånger idag (närmare bestämt varje gång jag tänker på det). Läs och begrunda:
Varje gång jag tänker på det här ser jag framför mig en katt som kommer gående med ett par tusenlappar i munnen, och det är en så härligt tokgullig bild att jag inte kan låta bli att le.
Svaren på Flashback gör det ännu roligare:
Någon användare skulle tolka pengarna som hemgift och adoptera katten, flera andra skulle ta pengarna och köpa en stor fisk/kattmynta till den, någon skulle ta pengarna och köpa en hund eller ett vapen att jaga bort katten med, någon annan skulle ta hem katten och lämna pengarna, en användare skulle frågat katten... och så det roligaste svaret av dem alla:
”Jag skulle lura den med godis så den tappar pengarna medans den äter och då passar man på att sno dem. Och sen säger till katten :’Oj hoppsan var det du som tappade dom här pengarna???’ Nähe, inget svar, så då kan man behålla pengarna.”
:)
Fast givetvis fanns också de som ville göra någonting sexuellt med katten, eller bara döda den. Inte kul.
Jag vet inte vad jag skulle göra... jag tror att jag skulle sätta mig ner och locka på katten, och om den kom skulle jag ta pengarna. Om den däremot sprang iväg skulle jag knappast jaga den land och rike runt för lite pengar.
Om den kom fram skulle jag kolla om katten hade halsband och hur den såg ut, och beroende på det skulle jag eventuellt ta hem den och ge den något att äta.
Ja ni, nu har ni något att fundera på. Hur skulle ni göra?
På tal om katter håller jag på och ser DVD-versionen av musikalen Cats just nu, och det är sjukt bra. Den slår förstås inte Phantom of the Opera (vilken musikal gör det?), men den är lugnt i klass med Evita.
(klicka på bilden för att se den i full storlek)
Jag älskar alla katter i Cats, men mest av alla älskar jag Munkustrap, som är berättarkatten och ledaren. Allt han gör; hans dans, sång och framför allt hans minspel är förstklassigt. Och han är riktigt snygg också (i alla fall med sminket).
Jag har gjort det till mitt mål i livet att se alla musikaler av Andrew Lloyd Webber i någon form; alltså antingen som film, på scen eller scen-filmat-på-DVD.
Så vad gör jag på flashback? Ja, säg det...
Flachback.info är förmodligen Sveriges mest ökända forum (så ökänt att det tom. fick lyttas till utländska servrar), och ingenting är för heligt för att skämta om där. Estoniaoffer, Anna Lindh, Tsunamioffer, barnporr... allt du kan komma på finns det skämt om.
En del är för magstarkt för mig, men det mesta är riktigt, riktigt kul.
Som idag; när jag hittade ett moraliskt dilemma som har fått mig att vrida mig i skratt flera gånger idag (närmare bestämt varje gång jag tänker på det). Läs och begrunda:
”Låt oss säga att du mötte en katt som kom gående ned för gatan med ett par tusenlappar i munnen... Om du kunde, skulle du då ta pengarna ur munnen på katten (”äh, jag har bättre användning för stålarna än kattskrället”) eller skulle du låta katten behålla sina pengar (”om en katt förstår att ta vara på pengarna har den nog en god användning för dem”)??
Du skulle alltså inte ha någon aning om varför katten hade pengarna i munnen, utan tänk dig att du helt enkelt bara ser katten komma gåendes... Om katten bara hittat sedlarna och av någon orsak plockat upp dem eller om pengarna tillhör kattens husse eller matte skulle du alltså inte veta...
Vad hade du gjort??”
Du skulle alltså inte ha någon aning om varför katten hade pengarna i munnen, utan tänk dig att du helt enkelt bara ser katten komma gåendes... Om katten bara hittat sedlarna och av någon orsak plockat upp dem eller om pengarna tillhör kattens husse eller matte skulle du alltså inte veta...
Vad hade du gjort??”
Varje gång jag tänker på det här ser jag framför mig en katt som kommer gående med ett par tusenlappar i munnen, och det är en så härligt tokgullig bild att jag inte kan låta bli att le.
Svaren på Flashback gör det ännu roligare:
Någon användare skulle tolka pengarna som hemgift och adoptera katten, flera andra skulle ta pengarna och köpa en stor fisk/kattmynta till den, någon skulle ta pengarna och köpa en hund eller ett vapen att jaga bort katten med, någon annan skulle ta hem katten och lämna pengarna, en användare skulle frågat katten... och så det roligaste svaret av dem alla:
”Jag skulle lura den med godis så den tappar pengarna medans den äter och då passar man på att sno dem. Och sen säger till katten :’Oj hoppsan var det du som tappade dom här pengarna???’ Nähe, inget svar, så då kan man behålla pengarna.”
:)
Fast givetvis fanns också de som ville göra någonting sexuellt med katten, eller bara döda den. Inte kul.
Jag vet inte vad jag skulle göra... jag tror att jag skulle sätta mig ner och locka på katten, och om den kom skulle jag ta pengarna. Om den däremot sprang iväg skulle jag knappast jaga den land och rike runt för lite pengar.
Om den kom fram skulle jag kolla om katten hade halsband och hur den såg ut, och beroende på det skulle jag eventuellt ta hem den och ge den något att äta.
Ja ni, nu har ni något att fundera på. Hur skulle ni göra?
På tal om katter håller jag på och ser DVD-versionen av musikalen Cats just nu, och det är sjukt bra. Den slår förstås inte Phantom of the Opera (vilken musikal gör det?), men den är lugnt i klass med Evita.
(klicka på bilden för att se den i full storlek)
Jag älskar alla katter i Cats, men mest av alla älskar jag Munkustrap, som är berättarkatten och ledaren. Allt han gör; hans dans, sång och framför allt hans minspel är förstklassigt. Och han är riktigt snygg också (i alla fall med sminket).
Jag har gjort det till mitt mål i livet att se alla musikaler av Andrew Lloyd Webber i någon form; alltså antingen som film, på scen eller scen-filmat-på-DVD.